Kommunens skogsbruk

Informationstjänst

Publicerad 2017-07-25

Uppdaterad 2023-01-27 08:35

Sala kommun, Tekniska kontoret

Sala kommun planerar sitt skogsägande utifrån ett landskapsperspektiv med det övergripande målet att naturvård, rekreation och ekonomiskt skogsbruk ska förenas för att ge ett långsiktigt hållbart nyttjande av skogen och ett variationsrikt landskap. Den ekologiska landskapsplanen (ELP) är här ett viktigt hjälpmedel.

Certifiering av kommunens skogsinnehav

Kommunen bedriver ett aktivt miljöarbete och för att påvisa sitt långsiktiga hållbara arbete i skogen har kommunen låtit certifiera sitt skogsinnehav. Genom certifieringen fungerar kommunen som en medelstor fristående aktör inom den skogliga sektorn som genom att föregå med goda exempel visar hur ett ansvarsfullt skogsbrukande kan bedrivas.

Sala kommun certifierade sitt skogsbruk 1999 enligt FSC® (Forest Stewardship Council®) (licenskod FSC-C005824). Företaget som sköter den årliga revisionen är WSP Danmark A/S.

Kommunens skogsbruk omfattar ca 4 800 hektar produktiv skog. Det löpande arbetet med skogsbruket i kommunen sker genom ett utvecklat samarbete mellan flera olika kontor, kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadskontoret och bygg och miljökontoret samt Skolförvaltningen genom Naturbruksgymnasiet i Ösby.

Skogsskötseln bedrivs idag i egen regi med sedvanliga upphandlingar. Naturbruksgymnasiet utför en betydande del av avverkningarna inom sin undervisning.

Miljöenheten bidrar genom kommunekologen med den biologiska kompetensen. Ansvarig för den praktiska skötseln av kommunens skogar är skogvaktaren vid samhällsbyggnadskontoret. Naturbruksgymnasiet i Ösby bedriver utbildningsverksamhet på kommunägd skog och utbildar även eleverna i vad en skogscertifiering innebär. Skogsbruket är inriktat på produktion av massaved och timmer samt energived. Detta innebär att ris och andra avverkningsrester kan tas om hand vid gallringar och föryngringsavverkningar om förutsättningarna tillåter det, för att bli biobränsle.

Hållbart skogsbruk

Ett hållbart skogsbruk innebär ett kretsloppstänkande och ett nyttjande av skogen som bygger på flera intressen kombinerat med produktionsinriktning. Att värna naturvärden ger en stor biologisk mångfald och sociala intressen ger nytta för folkhälsan.

För att ta till vara och utveckla naturvärden arbetas det bland annat med ett utökat hänsynsarbete genom kantzoner, hänsynsytor och detaljhänsyn. Områden värdefulla för den biologiska mångfalden avsätts från skogsbruk. Även kulturvärden tas till vara.

Eftersom kommunens skogar även används intensivt av det rörliga friluftslivet anpassas brukandet efter det behovet, vilket märks tydligt i de rekreationsskogar och kvartersskogar som ligger i anslutning till samhällena samt i friluftsområdet vid Järndammen. Arbetet med ett hållbart skogsbruk är en del i arbetet med Miljökvalitetsmålet Levande Skogar som regeringen beslutat om.

Aktuellt inom kommunens skogsbruk

Här presenteras planerade och pågående skogsbruksåtgärder, främst föryngringsavverkningar. En del föryngringsavverkningar och andra större skogsbruksåtgärder kan bli föremål för samråd med berörda intressenter som exempelvis närboende, friluftsliv, entreprenörer och naturvård.

Föryngringsavverkningar säsong 2021–2022

Traktnamn - Fastighet - Sweref 99 TM

Ängshagen Granbarkborre - Kristina 4:14 – 6641875, 589963
Viksberg– Silvergruvan 1:4 – 6646754, 584832
Harsjövägen - Stadsskogen 2:1 - 6651893, 585541

Madrassvägen - Stadsskogen 2:1 - 6651768, 583340

Information

Invid vattentornet finns ett mindre visningslandskap färdigställt med en informationstavla. Där kan besökare ta del av hur ett FSC-certifierat skogsbruk kan se ut i skogen. I kantskogen från Norbergsvägen förbi tavlan och upp mot förskolan kan ett urval av olika detaljhänsyn studeras.

Kontakt

Har du frågor eller synpunkter, kontakta gärna någon av våra kontaktpersoner:

Skogsskötsel

Skogsbrukets mål

Det övergripande målet med markinnehavet är att naturvård, rekreation och ekonomiskt skogsbruk ska förenas för att ge en långsiktig hållbar användning av skogen och ett variationsrikt landskap. Produktionen är inriktad på att leverera massaved och timmer samtidigt som friluftslivet och naturvårdens värden bevaras och utvecklas.

Skogstillgångar

Skogsinnehavet omfattar ca 6 200 hektar varav 4 776 ha är produktiv skogsmark.

Stora delar av skogen finns nära tätorten och har en god arrondering, det vill säga skogsinnehavet är fördelat över sammanhängande ytor. Detta tillsammans med det offentliga ägandet ger bra förutsättningar för ett rörligt friluftsliv med exempelvis motionsanläggningar och tillgång till skogarna för allmänheten.

Största arealerna av skogsinnehavet finns på Stadsskogen norr om Sala som sträcker sig från Hundsjön till Saladamm. Norr om Saladamm finns ett kommunägt skifte som kallas Ösby. Stora arealer finns även vid gruvområdet, Mellandammen och Hyttskogen.

Små skiften finns vid Svepnäs, Hedåker, Västerfärnebo, Salbohed, Stävre, Sätrabrunn, och Ransta. Förutom att friluftslivets anläggningar begränsar brukandet av skogarna avsätts ytor med höga biologiska värden som skyddade nyckelbiotoper. Till detta kommer den reservatsutredning som länsstyrelsen genomför nu på fastigheten (Ekeby mosse).

Skogsinnehavet ligger i ett småbrutet skogslandskap med en mosaik av insprängd jordbruksmark. De angränsande områdena är mest privat skogsmark.

Skogsbrukssystem

En ny skogsbruksplan för fastigheten upprättades under 2018. Vid skapandet av planen inventerades skogen som delades upp i bestånd med avseende på bland annat markförhållanden, ekologi och produktivitet. I samband med detta genomfördes ett projekt att implementera artskyddsförordningen i skogsbruksplanen. Det går nu att utläsa i skogsbruksplanen vilka områden som kan hysa stora naturvärden och hur skogsskötseln på ett lämpligt sätt kan utformas för att bevara och utveckla dessa naturvärden.

I planen beskrivs alla bestånd och de är även målklassade. Målklasserna är PG (produktion generell hänsyn), PF (produktion förstärkt hänsyn), NS (naturvård skötsel) samt NO (naturvård orörd).

Bestånden sköts utifrån deras naturliga förutsättningar och målklassning. Bestånd med höga naturvärden avsätts från skogsbruk och klassas antingen som NO eller NS. Ett NO bestånd lämnas för fri utveckling och är ofta skogar som redan har eller har goda förutsättningar att utveckla urskogskaraktär.

Ett bestånd som behöver skötsel för att behålla och/eller förstärka de biologiska värdena klassas som NS, detta kan exempelvis vara lövskogar där gran behöver huggas ur med jämna mellanrum för att inte konkurrera ut lövträden.

Bestånd där ett produktionsskogsbruk delvis kan bedrivas, men med större hänsyn än i ett rent produktionsbestånd, klassas som PF. Detta är exempelvis skogar med höga sociala värden som rekreationsskogar där man vill behålla en viss trädbeklädnad medan plockhuggning är motiverat för att behålla en öppen skog som besökare gärna vandrar i.

Den vanligaste målklassen, PG, är för bestånd som brukas i ett traditionellt ekonomiskt skogsbruk. Även i dessa bestånd tas hänsyn till naturvårds- och sociala värden genom så kallade generella hänsyn. Detta innebär bland annat att särskilt värdefulla träd, trädgrupper och hänsynsytor sparas inom det åtgärdade beståndet. Fornlämningar och andra kulturvärden värnas alltid vid alla åtgärder i skogen.

Under 2015–16 utfördes ett försök med kontinuitetsskogsbruk där den så kallade ”Lübecksmodellen” prövades vid Norrberg. Lübecksmodellen utgår från att naturen får avgöra skogens sammansättning och struktur. De grövsta träden plockas ut successivt och de trädindivider som har god potential att utveckla högt virkesvärde får stå kvar. Syftet med försöket är att se om avverkningsmodellen kan fungera på främst de tätortsnära skogarna för utvecklandet av besöksvärden, biologiska värden och om det går att få ekonomi på avverkningarna.

Årlig skördenivå och trädslagsval

Produktionsskogarna sköts utifrån beståndens naturliga förutsättningar, vilket medför att trädslagsval vid plantering väljs utifrån vad som naturligt förekommer på växtplatsen. Detta ger en variation i trädslag på landskapsnivå, även inom bestånd främjas variation i trädslag genom att exempelvis lövträd sparas i viss utsträckning i barrskogar.

En balanserad åldersfördelning eftersträvas, eftersom skogen är offentligt ägd, styrs skördenivåer och trädslagsval vid uttag av politiska beslut beträffande avkastningskrav samt den aktuella prisbilden. Den årliga skördenivån har beräknats till 17 000 m3fub i snitt, vilket motsvara ca 80 % av den totala tillväxten. Fördelningen mellan föryngringsavverkning och gallring varierar med konjunktur och marknad.

Metoder för uppföljning av skogens tillväxt och dynamik sker genom löpande ajourhållning av kommunens skogsskötselplan. I regel är årsvolymen övervägande gallringsvolymer, då kommunens innehav har en stor andel gallringsbar skog. Att överhålla föryngringsavverkningar är också ett led att skapa virkesrika bestånd, vilket medför mindre areal föryngringsytor för att fånga årsvolymen.

Avverkningsmetoder och miljöskyddsåtgärder

Vid skogsbruksåtgärder används konventionella avverkningsmetoder i kombination med motormanuella avverkningsinsatser. Inriktning är mot hantering av timmer, massaved och biobränsle. Där markförhållandena tillåter tas även avverkningsresterna (grenar och toppar, GROT) om hand vid föryngringsavverkningar för att bli biobränsle. Innan uttag av avverkningsrester görs en bedömning av markens bärighet och produktionsförmåga samt den biologiska aspekten.

Energigallring kan även utföras i yngre täta bestånd av främst tall som vuxit ifrån röjningsstadiet och fått för stor andel skorpbark. Energigallringsmetoden är också gångbar i tätortsnära bestånd, där det är av stor vikt att ris tas bort. I och med detta bidrar skogen till energiförsörjningen i ett koldioxidneutralt kretslopp där den växande skogen tar upp koldioxid.

Inför varje beståndsföryngring och vid sistagallringar inventeras beståndet utifrån en checklista för att skogens värden ska fångas upp. Finns andra intressen i eller i anslutning till ett bestånd där åtgärd planeras genomförs ett samråd eller samverkansmöte med berörda intressenter. Vid alla skogsbruksåtgärder tas miljöhänsyn, bland annat lämnas skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Vid markberedning används fläckmarkberedning för att minimera urlakningen. Det ställs även miljökrav på entreprenörernas maskiner.

Sällsynta och hotade arter

I arbetet med att identifiera och skydda sällsynta och hotade arter övervakas och sköts de kända lokalerna med sällsynta och hotade arter med målsättningen att dessa ska bevaras och populationerna om möjligt ska öka i antal. Skogarna har inventerats med avseende på skyddsvärda skogar, dessa har avsatts som exempelvis nyckelbiotoper.

När nya fynd av sällsynta och hotade arter görs dokumenteras dessa. Förutom inventeringarna och skötselarbetet av förekomsterna, arbetar vi idag även med Artskyddsförordningen som bas. Under 2016 startades ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen för att se hur artskyddsförordningen kan integreras i skogsbruksplanen. I den nya planen går det nu att utläsa vilka bestånd som kan vara extra hänsynskrävande vid den skogliga planeringen. Detta blir särskilt viktigt i hanteringen av bestånd med höga bevarandevärden, så kallade HCV-bestånd (se skogsbruksstandardens princip 9 för information).

I planeringen inför en skogsbruksåtgärd ingår att bestånden inventeras och en naturvärdesbedömning görs, om sällsynta och hotade arter hittas i beståndet avgränsas dessa oftast med en hänsynsyta. Om beståndet i övrigt har värdefulla strukturer övervägs att helt avsätta beståndet från skogsbruksåtgärder.

Skogsinnehav med höga bevarandevärden

Kalkskogar

De skogsområden på kommunens markinnehav som innehåller de högsta bevarandevärdena när det gäller rödlistade arter och sällsynta arter samt i Art- och habitatdirektivet utpekade naturtyper, är i särklass de skogar som växer på kalkområdena.

Främst handlar det om skogsinnehavet på den så kallade ”salakalken”. Från St Hällsta i söder upp till Norbergsvägen och sedan vidare upp till Lärkans sportfält och Måns-Ols.

Hela det här området präglas av urbergskalken som ger den artsammansättning som vi ser här idag. Trädskiktet utmärker sig genom den kalktallskog som växer där med ett mellanskikt av främst oxel men även alla övrigt förekommande lövträd på den här breddgraden. I buskskiktet hittar vi ett stort antal arter där tibast, olvon och måbärsärskilt kan nämnas som vackert blommande inslag.

Kärlväxtfloran utmärker sig särskilt av alla orkidéarter som växer här. Mest allmän är brudsporren som kan uppträda i stora bestånd men även de två nattviolarterna, skogsnattviol och vanlig nattviol hittar vi överallt. Korallroten är tidig och växer i kärrkanterna och det lilla myggblomstret finner vi ute på de öppna mossarnas vitmossemattor. Purpurknipproten är den ovanligaste som hittills hittats.

Ett stort antal rödlistade arter finns även representerade. Främst bland storsvamparna och då kanske särskilt i spindelskivlingsgruppen men även flera taggsvampar. Ett antal kärlväxter finns också bland de rödlistade.

Åtgärder som hittills har gjorts för att upprätthålla och/eller förbättra bevarandevärdena

Salakalkskogarna är i sin helhet klassade som Riksintresseområde för Naturvård samt Natura 2000 område och är därmed både regionalt och ett nationellt värdefullt område.

Därav följer att det under åren gjorts ett antal förstärkningsåtgärder här. Sala kommun har utfört röjningsåtgärder på främst tre platser med kalkhällar i dagen. Krackelbacken, Kullsbo hällar samt Solbohällarna.

Åtgärderna syftade till att stoppa igenväxningen så att de arter som gynnas av ett tunt och solbelyst växttäcke ska kunna överleva. Vidare har lättare gallringar utförts i flertalet bestånd, främst för att stoppa ett greminiellaangrepp men samtidigt för att glesa ur krontäckningen och därmed få ner mer ljus till marken. Detta har gynnat kärlväxtfloran och då kanske särskilt orkidéerna. Hela skogsområdet är samtidigt ett mycket viktigt närströvområde, så skötselåtgärderna har även varit positiva för de sociala värdena.

Under de senaste åren har sedan länsstyrelsen visat ett allt större intresse för området och håller nu på med reservatsbildningar (två stycken), av hela skogsområdet söder om Norbergsvägen. Skötselplanen som håller på att arbetas fram tar mycket stöd i Natura 2000 området och bevarandearbetet som är knutet till det området. Här finns en tanke med vilka naturvärden som ska gynnas och hur.

Inför reservatsbildningen har länsstyrelsen gått vidare med restaureringsarbetena i de tre ovan nämnda kalkhällsområden och utvecklar nu slåtterbara ytor för att gynna ett antal slåttergynnade kärlväxter där fältgentianan och slåtterfibbla kan nämnas. Även den rikliga förekomsten av mosippa jobbar länsstyrelsen i samarbete med kommunen för att säkra upp.

Hyttskogen och Stadsskogen

Ute i produktionsskogarna på Hyttskogen och Stadsskogen finns det också högintressanta områden med koncentrationer av mer krävande arter.

På Hyttskogen handlar det främst om kantzonen i öster ut mot sjön Långforsen och det i söder anslutande våtmarksområdet Ekebymossen. Våtmarken är ett rikkärr och står under påverkan av det vatten som kommer från salakalken och fortsätter ut i sjön.

Länsstyrelsen håller även här på med ett restaureringsarbete för att återskapa en våtslåtteräng. Den kantzon som ansluter ut mot de nämnda våtmarkerna arbetar kommunen särskilt med genom att planera in omfattande hänsyn i form av sparade kantzoner. Till största delen handlar det om kanter som redan i dag fungerar utmärkt biologiskt. Är skiktade och innehåller ställvis ganska mycket död ved. Delar av kantzonen är också kalkpåverkad liksom några av de innanför liggande våtmarkerna.

Artinnehållet i zonerna är bitvis mycket rikt med flera rödlistade arter men även sällsynta arter. Främst då bland storsvamparna. En sällsynt kuriositet som kan nämnas är trollskägget som växer här samt kandelabersvampen vars växtsubstrat är multnande aspved främst.

Åtgärder som hittills har gjorts för att upprätthålla och/eller förbättra bevarandevärdena

Vid all skoglig planering avgränsa en funktionell kantzon utgående från trädslagsblandningen och fuktgradienten. I förekommande fall med unga skogsbestånd planeras och utförs förstärkningsåtgärder som exempelvis punktröjningar för att gynna viktiga strukturer som sälj, en och rönn med flera arter.

Kalkkörtlar

Stadsskogen är ett hårdare brukat skogsområde på mager berggrund. Utefter hela den östra sidan fortsätter ”salakalken” upp mot Saladamm men här som större och mindre ”kalkkörtlar” och ger därmed mycket avvikande vegetation inne i ett i övrigt mer artfattigt skogssamhälle. Där dessa körtlar är mer utbredda och där det samtidigt står gammal skog kan artsamhällena bli mycket rika. Här handlar det så gott som uteslutande om storsvampar ur olika familjer. Även här håller länsstyrelsen på med en reservatsbildning som när den blir klar kommer att bli det artrikaste skogsreservatet som avsatts hittills i länet. Korksvampar, taggsvampar samt fingersvamparna står för en stor del av de rödlistade arterna.

Åtgärder som hittills har gjorts för att upprätthålla och/eller förbättra bevarandevärdena

En totalinventering av de förekommande kalkområdena har utförts och lagts in i skogsplaneringsmaterialet. Områdena har avgränsats och beskrivits samt försetts med skötselråd för att på sikt utveckla naturvärdena och förutsättningarna för dessa. De flesta kalkområdena bär skog som idag är i de yngre klasserna (röjningsskogar och förstagallringsskogar). Åtgärderna planeras och utförs när skogsbruksåtgärder utförs i bestånden.

Kartor: certifierade skogsinnehav

Sala kommuns certifierade skogsinnehav på kartan

(Länkarna öppnar karta i Google Maps)

Sammanfattning

Sammanfattning av situationen i skogen tom. 2020

Inom skogsbruket dokumenteras data över skogens tillstånd. Utifrån denna information kan man utvärdera skogsbruket, följa upp mål och se om situationen i skogen förbättras.

Uttag av samtliga skogsprodukter

Skogsbruket på fastigheten bedrivs utifrån flera värden och intressen. Naturvård och sociala värden kombineras med ett ekonomiskt skogsbruk. Åtgärder inom skogsbruket dokumenteras efterhand.

Inom det produktiva skogsbruket låg uttaget under säsongen 2019-2020 på 11 200 m³fub, fördelat på 5 100 m³fub timmer och 4 500 m³fub massaved. Tillkom gjorde även ca 1 600 m³fub brännved från brandområdena. Tillväxten var 27 776 m³sk, vilket innebär att avverkningsnivån denna säsong varit lägre än tillväxten. Detta kan förklaras av att det på många mottagningsplatser varit fullt och det har varit svårt att få avsättning för virket. Under 2009-2010 skedde en förändring i uttag beträffande energived och energiveds leverans kom att bli en betydande post i förhållande till massaved. Nu har en återgång gjorts så att endast avverkningsrester, grenar och toppar (GROT), tas om hand för att bli biobränsle.

Granbarkborren har varit och är fortfarande ett problem i vårt område. Under perioden 2019-2021 har ca 25 ha skog behövt avverkas på grund av stora angrepp. Utöver det har kommunen även jobbat med plockhuggning av angripna träd i mindre omfattning i tätortsnära skogar.

Uttaget från skogen regleras av skogskötselplanen och avkastningskravet.

Skogens tillväxthastighet, föryngring och tillstånd

Skogens tillväxthastighet är beräknad till 27 800 m3sk/år. Avverkad årsvolym brukar vanligtvis uppgå till ca 80 % av tillväxten, vilket medför en årlig uppbyggnad av innehavets totala virkesförråd.

Föryngringsmetoden har av tradition varit självföryngring på fastigheten, då en stor del av arealen är lämplig för denna metod. På de delar av fastigheten som i mindre omfattning berörs av friluftsliv och som består av ordinär produktionsskog sker föryngring genom plantering. Detta för att tidigare säkra föryngringarna och ytterligare höja tillväxten med förädlat plantmaterial. Fröträdsställningar kommer fortfarande att vara den dominerande föryngringsmetoden i rekreationsområden och tätortsnära skogar.

Sammansättning och iakttagna förändringar av flora och fauna

Målet är att antalet hotade arter inte ska bli fler och att alla naturligt förekommande arter på sikt ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Arternas utveckling och status följs via de inventeringar som sker. Vetenskapliga rön om skötsel av hotade arter följs. Idag finns flera kända lokaler med rödlistade arter på skogsfastigheterna, bland annat ryl, mosippa och violgubbe. Men även bilden över kalkbarrskogarnas artsammansättning klarnar allt mer och där ser vi att det finns ett stort antal hotade arter representerade på fastigheten.

Miljöpåverkan och sociala effekter av avverkningar och andra åtgärder

Vid alla typer av skogliga åtgärder eftersträvas så liten miljöpåverkan som möjligt. Detta gäller både de rent biologiska miljövärden och de sociala värdena i form av tätortsnära rekreationsskogar.

Vid avverkningsarbeten används miljöcertifierade maskingrupper med modern utrustning för att förhindra markskador och övrig miljöpåverkan. Tidpunkten för avverkningsarbetena planeras i möjligaste mån till goda markförhållanden och med hänsyn till det rörliga friluftslivet, flora, fauna, strövstigar och motionsspår.

Vid avverkning i frekvent använda rekreationsområden och i närhet till bebyggelse genomförs samråd med berörda intressenter, t.ex. närboende, idrottsföreningar, jägar- och miljöorganisationer. Vid samråden informerar skogvaktaren och kommunekologen de berörda om det kommande avverkningsarbetet och de berörda intressenterna ges möjlighet att komma med synpunkter.