StartPlanprocess för detaljplan
Informationstjänst

Planprocess för detaljplan

Publicerad 2019-02-08
Uppdaterad 2019-02-13 08:43
En detaljplan krävs när man ska bygga ut eller förändra användningen av ett område. Det är ofta på begäran från exploatörer eller markägare som nya detaljplaner upprättas. Initiativet kan även komma från politiskt håll för att få till en förändring eller lösa frågor som vägdragning, vatten- och avloppsförsörjning eller utbyggnad av skolor. Oavsett vad som planeras måste alla detaljplaner genomgå en särskild detaljplaneprocess innan den antas och vinner laga kraft.

Flera sätt att ta fram en detaljplan

Det finns flera olika sätt (förfaranden) som används för att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplanen ser ut. Valet påverkas bland annat av hur förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och vilken betydelse förslaget får för allmänheten och miljön.

De vanligaste förfarandena är:

  • Standardförfarande
  • Utökat förfarande
  • Enkelt förfarande
  • Normalt förfarande

Standardförfarande och utökat förfarande används för planuppdrag som beslutades efter årsskiftet 2015. De följer den nuvarande lagstiftningen.

Enkelt förfarande och normalt förfarande används för uppdrag som beslutades före årsskiftet 2015. De följer en äldre lagstiftning.

Olika steg i processen

Processen för att ta fram en detaljplan består av ett antal olika steg. Hur många steg, och vilka, beror på vilket sätt (förfarande) som används, läs mer: Detaljplaneprocessen steg för steg

Din möjlighet att påverka

Detaljplaneprocessen är en demokratisk process som ska bygga på insyn och möjlighet att tycka till. Privatpersoner, myndigheter, organisationer och andra remissinstanser kan lämna synpunkter på planen under tiden den tas fram.

Standardförfarande

Används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare.

Standardförfarande är utgångsläget vid val av förfarande utifrån nuvarande lagstiftning. Förfarandet innehåller två kommunikationssteg: samråd och granskning.

Om planförslaget visar sig vara mycket enkelt kan man använda en snabbare variant av standardförfarandet – ett så kallat begränsat förfarande. Den processen innehåller endast ett kommunikationssteg: samråd.

Om planförslaget godkänns av alla sakägare går det direkt till antagande.

Utökat förfarande

Används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare.

I vissa fall går det på grund av planförslagets karaktär inte att använda standardförfarandet. Då använder kommunen istället utökat förfarande vilket är något mer omfattande än standardförfarandet.

Ett utökat förfarande används om förslaget till detaljplan

  • inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen
  • är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt stor betydelse
  • antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Planförslag som följer det utökade förfarandet får större spridning i samband med samråd genom att förslaget kungörs på kommunens digitala anslagstavla.

Enkelt förfarande

Används för planuppdrag beslutade före 2015.

Det enkla förfarandet innehåller två kommunikationssteg: samråd och granskning. Skillnaden mot det normala förfarandet är att

  • förslaget inte kungörs
  • tiden för samråd och granskning är något kortare
  • och att plan- och byggnadsnämnden ofta tar beslut om både samråd och granskning vid samma tillfälle.

Det enkla förfarandet används om

  • förslaget saknar intresse för allmänheten
  • förslaget till detaljplanen är av begränsad betydelse
  • förslaget är förenligt med kommunens översiktsplan och länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen.

Normalt förfarande

Används för planuppdrag beslutade före 2015.

Det normala förfarandet bygger på den gamla lagstiftningen. Detta sätt väljs om planförslaget inte uppfyller kriterierna för ett enkelt förfarande.

I det normala förfarandet kungörs planens granskningsförslag på kommunens digitala anslagstavla.

Områdesbestämmelser

Kommunen kan anta områdesbestämmelser för ett område som inte har detaljplan, till exempel för att säkerställa ett syfte som uttrycks i översiktsplanen. Att bevara en värdefull bebyggelsemiljö kan vara ett sådant syfte. Områdesbestämmelser ger ingen byggrätt, till skillnad från detaljplaner.

Kommunen kan besluta om områdesbestämmelser för att komplettera översiktsplanen och göra att riktlinjer i översiktsplanen blir bindande. Områdesbestämmelser används framför allt när man vill reglera en befintlig bebyggelse på olika sätt eller när man vill reservera mark för ett viktigt allmänt ändamål exempelvis en framtida vägdragning eller som en förberedande planering inför en kommande detaljplanering.

Relaterade länkar