Myndighetsutövningen inom bygg-, miljö- och livsmedelsområdet handläggs kommungemensamt av Sala kommun och Heby kommun. Kommunerna har egna beslutsfattande politiska nämnder.
På den här sidan hittar du som är verksamhetsansvarig eller fastighetsägare vägledning vad gäller lagen miljöbalkens krav på skola och förskola. Det är du som driver en förskola eller en skola som måste se till att verksamheten inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön. Lagstiftningen som styr det är miljöbalken och följdlagstiftning som hör till.
Det är du som ansvarig för verksamheten som behöver ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Miljöenhetens uppgift är att kontrollera att du uppfyller kraven. Nedan informerar miljöenheten om några av de vanligaste punkterna vad gäller miljöbalkens krav på förskola och skola.
Miljöenheten vänder sig till Folkhälsomyndigheten vid behov av vägledning. Här finner du Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor.
Anmälan innan verksamhetsstart
Innan du startar en verksamhet så som skola eller förskola, behöver du anmäla detta till kommunens miljöenhet. Anmälan ska ha inkommit senast sex veckor innan planerad verksamhetsstart, men sänd gärna in anmälan i så god tid som möjligt för att till exempel undvika eventuellt kostsamma åtgärder i efterhand. När miljöenheten fått in er anmälan, kontaktar vi er för att boka in en tid för tillsyn. För handläggning av anmälan tar miljöenheten ut en anmälningsavgift. Miljöenheten kommer sedan att utföra rutintillsyn i verksamheten cirka var tredje år. För denna rutintillsyn betalar verksamheten en årlig tillsynsavgift.
Om du inte sänder in en anmälan eller anmäler för sent, så får verksamheten betala en så kallad miljösanktionsavgift (MSA) – en form av böter.
Vem ansvarar för vad?
Verksamheten
Verksamheten har ett övergripande ansvar för miljön på en skola eller förskola. Det innebär att ni löpande behöver undersöka vilka miljö- och hälsoskyddsrisker som finns. Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för att förebygga riskerna och kontrollera att rutinerna följs. Om det finns brister i inomhusmiljön behöver verksamheten se till att de utreds och åtgärdas.
Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan, Folkhälsomyndighetens webbplats
Fastighetsägaren
Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis för brister som är fastighetsrelaterade, till exempel fuktskador, bristfällig ventilation eller buller från ventilationen. Ibland är det verksamhetens ansvar att utreda och åtgärda bristerna. Det skulle till exempel kunna vara när det vistas fler personer i lokalerna än vad ventilationen är dimensionerad för.
Ansvarsfördelning
Upprätta en tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren. Då blir då enklare att veta vem som ska rätta till problem eller utföra undersökningar. Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för felanmälan till fastighetsägaren.
Lagstiftning
Miljöenhetens uppgift är att kontrollera så att verksamheten uppfyller kraven i lagen miljöbalken, dess tillhörande förordningar och allmänna råd. Då skola och förskola är anmälningspliktig verksamhet enligt lagen miljöbalken, omfattas verksamheten även av förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Verksamhetsutövaren är ansvarig för att verksamheten och inomhusmiljön i lokalerna är så bra att barnens hälsa inte påverkas negativt. Det är verksamhetsutövarens ansvar att känna till miljöbalken och tillhörande författningar som berör verksamheten, men även andra lagar som berör verksamheten, till exempel strålskyddslagen, smittskyddslagen och livsmedelslagen. Miljöbalken ställer krav på att en verksamhetsutövare ska ha egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska därmed ha rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet.
Miljöbalken innehåller ingen klar definition av begreppet verksamhetsutövare, men enligt rättspraxis är verksamhetsutövaren den som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd. Verksamhetsutövare brukar vanligtvis definieras som de juridiska företag, organisationer eller fysiska personer som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan.
Inomhusmiljö - vad gäller?
Lokalyta och toaletter
För små inomhusytor skapar utmaningar vad gäller ventilation, smittorisk och ljudnivå. Miljöenheten rekommenderar 7,5 kvadratmeter vistelseyta per barn i förskolan. Detta enligt sedan tidigare upphävda allmänna råd, som miljöenheten fortfarande anser kan vara vägledande. Klassrum i skolor är ofta 60 kvadratmeter, vilket ansågs lämpligt förr när storleken på en skolklass låg runt 20 elever. I skriften "Skolmiljöer" framtagen av Ifous rekommenderas att klassrummen ska vara 75 kvadratmeter. Rekommenderad storlek på ett klassrum, är dock beroende av hur klassrummet är tänkt att användas.
I förskolor och skolor bör det finnas minst en toalett per 15 barn eller elever, vilket är ett krav som ställs enligt arbetsmiljölagen.
Ventilation
Dålig luft kan bero på bristande underhåll av ventilationen, eller att ventilationen inte är anpassad efter hur många som vistas i lokalerna.
Fastighetsägaren ansvarar för att kontrollera fastighetens ventilationssystem regelbundet med hjälp av en behörig besiktningsman. Det kallas för obligatorisk ventilationskontroll (OVK). I skolor och förskolor ska ventilationssystemet kontrolleras vart tredje år. Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis även för underhåll av ventilationen. Underhåll omfattar bland annat kanalrensning, justering av luftflöden och åtgärder av brister som noterats i samband med ventilationskontrollen.
Verksamhetsutövaren ska veta hur många personer ventilationen är anpassad för. Verksamheten ansvarar för åtgärder om personbelastningen är för hög i förhållande till ventilationens kapacitet. En åtgärd kan vara att ha färre personer i rummet, alternativt öka ventilationens kapacitet i samråd med fastighetsägaren.
En godkänd OVK innebär att ventilationen fungerar som det var tänkt när systemet togs i bruk. Om ventilationen i ett klassrum från början är dimensionerad för att klara en belastning på 18 personer och det nu istället vistas 32 personer i rummet, räcker inte ventilationen till och luften blir dålig. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation bör uteluftsflödet inte understiga 7 l/s per person med ett tillägg på minst 0,35 l/s per m2 golvarea, för att få bra ventilation. För att uppnå riktvärdena krävs oftast att ventilationen i skolor och förskolor har mekanisk till- och frånluft.
Bristande ventilation kan inte ersättas med vädring, men det är bra om möjlighet till vädring erbjuds till exempel innan och efter att man samlas många personer i ett rum. Vädringen bör då ske effektivt med flera fönster öppna samtidigt under cirka fem minuter, för att inte slösa på energi.
Allmänna råd om ventilation, Folkhälsomyndighetens webbplats
Buller
Buller kommer vanligtvis från ventilationen, men det kan också komma från radiatorer, kylskåp eller projektorer. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus finns riktvärden som används för att bedöma om bullret är en olägenhet för människors hälsa.
Vanligtvis är det fastighetsägaren ansvarar att åtgärda buller från fasta installationer. Verksamheten ansvarar för att åtgärda buller som uppstår i verksamheten, och regelbundet undersöka buller i lokalerna. Om verksamheten vill använda lokalerna på ett annat sätt, ska man se till att riktvärden för ventilation och buller uppfylls.
Exempel på hur buller i verksamheten kan minskas är att sätta upp akustikplattor i taken och möbeltassar under bord och stolar, inreda lokalerna med ljudabsorbenter eller ljuddämpande bord, inreda med ljuddämpande textiler som går att tvätta/rengöra.
Vägledningar och riktvärden för buller och höga ljudnivåer, Folkhälsomyndighetens webbplats
Temperatur
Lufttemperaturen inomhus bör ligga på minst 20°C. Lufttemperaturen kan du mäta med en vanlig rumstermometer placerad i vistelsezon, till exempel placerad på en bänk mitt i rummet. En lufttemperatur på 20°C motsvarar en operativ temperatur på 18°C, vilket är riktvärdet enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur. Yttemperaturen på golvet bör inte vara lägre än 16°C. I lokaler där känsliga grupper vistas ställs högre krav på inomhustemperaturen.
Upplever ni problem med inomhustemperaturen, kontakta er fastighetsägare. Kanske behöver drag från dörrar eller fönster åtgärdas, eller solskydd så som markiser eller persienner sättas upp. Ett tips är att föra dagbok över inomhustemperaturen, för att ha som underlag vid utredning.
Allmänna råd om temperatur inomhus, Folkhälsomyndighetens webbplats
Fukt
Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen. Vanligtvis är det fastighetsägarens ansvar att utreda och åtgärda fuktskador. Verksamheten ansvarar för att felanmäla misstänkt fuktskada till fastighetsägaren.
Tecken på fuktskador är missfärgning, avvikande lukt och bubblor i mattor eller tapet. Kontrollera även att det inte finns fuktskador innan ni börjar använda en ny lokal. En gammal fuktskada som är felaktigt åtgärdad kan också orsaka hälsoproblem.
Allmänna råd om fukt, Folkhälsomyndighetens webbplats
Temperatur på vatten
För att minimera risken att legionella växer till i vattenledningarna ska varmvattnet ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på rätt sätt. Legionella i vattnet kan orsaka legionärssjuka som är en allvarlig form av lunginflammation. Den kan man få när man andas in aerosoler från vatten med legionella i.
Vattnet i en varmvattenberedare ska vara minst 60°C och i ledningarna ska varmvattnet vara minst 50°C. Där små barn på egen hand kan tvätta händerna finns det risk för skållning. Temperaturen bör därför regleras ned till 38°C vid blandaren. Nedregleringen ska vara fackmannamässigt utförd.
Dagsljus
Lokalerna ska ha tillräckligt med dagsljus. Barn och elever ska ha möjlighet att se ut. Fönsterytan bör vara minst 10 procent av golvytan i de utrymmen där barn och elever vistas dagligen, vilket är ett krav som ställs enligt plan- och bygglagen. Källarlokaler erbjuder sällan tillräckligt med dagsljus och är därmed inte lämpliga som skol- eller förskolelokaler.
Radon
Höga radonhalter ökar risken för lungcancer på lång sikt. Radonhalten i skolor och förskolor ska därför vara så låg som möjligt och får inte överstiga 200 Bq/m³. Det är i regel fastighetsägarens ansvar att mäta radongashalten och vid behov åtgärda. Verksamheten måste dock ha kännedom om vilka halter som förekommer.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man mäter radongashalten inomhus med ungefär 10 års mellanrum. Om ventilationen åtgärdas eller om lokalen byggs om eller förändras på annat sätt, bör radonmätningar genomföras på nytt.
Referensnivå och gränsvärden för radon, Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Smittskydd och hygien
Verksamheten behöver ta fram rutiner för handtvätt vid exempelvis blöjbyten, toalettbesök och måltider. För handhygienen ska det finnas flytande tvål och engångshanddukar på alla toaletter.
Ta också fram rutiner för vad personalen och vårdnadshavare ska göra vid utbrott av smitta. Till exempel kan extra rengöring av leksaker, pedagogiskt material och tagytor så som handtag behövas samt information till föräldrar.
Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän, Folkhälsomyndighetens webbplats
Städning
En bra lokalvård hjälper till att hålla en god hygienisk standard och minska föroreningar i inomhusmiljön som skadliga kemikalier, mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen och pälsdjursallergen.
Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur avtalet för städningen ser ut och följa upp det. Även om städningen utförs av en annan aktör, ska rätt städmetoder och städutrustning användas. Dokumenterade städrutiner ska finnas för både den dagliga städningen och storstädningen. Städrutiner ska även finnas för städning på hög höjd i gymnastiksalar, redskapsförråd, städförråd och ventilationsdon. Städrutinen bör innehålla städfrekvens, omfattning, metod, städmaterial och ansvar.
Lokaler som används dagligen, ska städas dagligen. Städningen bör omfatta rengöring av lättåtkomliga ytor, som till exempel golv, bord, bänkar, stolar, och mattor, ytor som man ofta tar i med händerna, som till exempel handtag och strömbrytare. Omklädningsrum eller toaletter med hög belastning kan behöva städas flera gånger dagligen.
Det är viktigt att använda rätt metod på rätt material vid städningen. Ta därför reda på vilka städmetoder som krävs för de olika utrymmena och deras ytskikt. Torra städmetoder med mikrodukar eller fuktiga dukar och moppar virvlar upp mindre damm och färre kemiska produkter behövs. Våta metoder sliter på golvet och kräver att vattnet byts ofta för att resultatet ska bli bra. Dammsugare ska ha ett effektivt filter för utblåsningsluften.
Ta hänsyn till städbarheten när ni möblerar verksamheten. Golv och övriga ytor ska gå att komma åt. Förvara material, leksaker, madrasser och liknande i skåp så att de inte ligger och samlar damm. Ju mer öppna ytor desto mer damm blir det i luften.
Allmänna råd om städning, Folkhälsomyndighetens webbplats
Kemikalier
Verksamheten ska ha koll på vilka kemiska produkter som finns i verksamheten. Dessa ska förvaras inlåsta alternativt utom räckhåll för barn och elever. De med farosymbol ska dokumenteras i en kemikalieförteckning och till varje kemikalie ska finnas ett säkerhetsdatablad. Detta ska förvaras på ett lättillgängligt ställe som alla på arbetsplatsen känner till.
Produktvalsprincipen i lagen miljöbalken innebär att verksamheter hela tiden ska sträva efter att välja mindre farliga kemiska produkter.
Avfall
All verksamhet ska verka för att i första hand minska sitt avfall så att det inte uppstår. Det avfall som ändå uppstår, ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Om det inte är mjöligt, ska det återvinnas.
Matavfall ska sorteras ut. Förpackningar och tidningar ska sorteras ut. Detta för att kunna tillvarata energin från dessa avfall. Farligt avfall ska skiljas från övrigt avfall och förvaras så att obehöriga inte kommer åt det. Farligt avfall är t ex städkemikalier, färg-, lack- och limrester, lysrör, glödlampor och batterier.
Observera att det krävs tillstånd eller anmälan vid transport av farligt avfall, detta ansöker du om hos länsstyrelsen. Farligt avfall omfattas även av antecknings- och rapporteringsskyldighet, vilket du kan läsa mer om hos Naturvårdsverket.
Utomhusmiljö - vad gäller?
Skolgård och förskolegård
Det är viktigt att det finns plats för lek på skolgården för att stimulera barn och ungas fysiska aktivitet, ge möjlighet till variation och valfrihet mellan olika aktiviteter. Riktvärdet är 40 kvadratmeter friyta per barn i förskola och 30 kvadratmeter friyta per barn i grundskola. Den totala storleken på friytan bör inte vara mindre än 3 000 kvadratmeter.
Utrymme för lek och rörelse för god hälsa, Boverkets webbplats
Solskydd
Verksamheten bör tillsammans med fastighetsägaren se till att det finns solskydd där barnen leker ofta eller där de inte rör på sig så mycket, som vid fikabord och sandlådor. Tillfälliga solskyddslösningar som parasoller bör användas som ett komplement till det fasta solskyddet, eller som en tillfällig lösning i väntan på ett fast solskydd. Träd, buskar och annan vegetation är ett bra UV-skydd och stimulerar samtidigt barnen till lek och rörelse.
Planera för sol och skugga på förskolegårdar och skolgårdar, Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Tobak
Det är förbjudet att röka i skolor och förskolor, både inom- och utomhus. Det är verksamheten som är ansvarar för att rökförbudet följs. Verksamheten behöver skylta om att rökning är förbjuden på skolgården, avlägsna eventuella askkoppar, informera elever och vårdnadshavare om förbudet, ha rutiner för hur man ska agera om någon bryter mot rökförbudet samt regelbundet städa bort eventuella fimpar och cigarettpaket från gården.
Kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete i skolan, Folkhälsomyndighetens webbplats