Den som inte är nöjd med ett beslut (helt eller delvis) kan överklaga det hos förvaltningsrätten. Överklagan skall ställas till Förvaltningsrätten men skickas till Kommunstyrelsens förvaltning.
Instanser
I första hand sker överklagan till Förvaltningsrätten, därefter till Kammarrätten och slutligen till Högsta förvaltningsdomstolen. För att få din sak prövad i de två sista instanserna krävs att prövningstillstånd ges.
Om du vill överklaga ditt beslut (helt eller delvis) kan du få hjälp med detta av den handläggare som fattat beslutet.
Kommunalbesvär och förvaltningsbesvär
Det finns två sätt att klaga på kommunens beslut. Överklaganden riktade till kommunen delas in i kommunalbesvär och förvaltningsbesvär.
Kommunalbesvär
Kommunen fattar en mängd beslut i olika frågor och ärenden. Kommunen är skyldig att följa vad som står i kommunallagen. Alla beslut ska ha stöd i lagen.
Du har rätt att överklaga ett beslut som är fattat av den kommun som du är skriven i. Som kommuninvånare kan du överklaga om du till exempel tycker att beslutet har fattats på fel sätt eller om du anser att kommunen överskridit sina befogenheter. Dessa typer av överklaganden kallas för kommunalbesvär, men heter också laglighetsprövning.
Domstolen prövar bara om beslutet är lagligt - inte om det är lämpligt eller skäligt. Om domstolen anser att beslutet är felaktigt kan den bara upphäva beslutet, inte ändra det eller ersätta det med något nytt beslut. Däremot kan domstolen upphäva beslutet och lämna tillbaka det till kommunen för ny behandling.
Kommunbesväret ska lämnas in till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att mötesprotokollet med beslutet satts upp på kommunens anslagstavla.
Förvaltningsbesvär
Ett förvaltningsbesvär är klagomål från en privatperson som har drabbats av ett beslut som kommunen fattat. Det kan till exempel handla om bygglov, socialt stöd såsom LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) eller dispens från kommunens sophämtning.
Förvaltningsbesvär får endast göras av den person som direkt berörs av beslutet. Om beslutet gäller barn eller personer med utvecklingsstörning får förälder eller vårdnadshavare överklaga.
Det ska lämnas in till beslutande organ i kommunen inom tre veckor från det att mötesprotokollet med beslutet satts upp på kommunens anslagstavla. Domstolen kan ändra beslutet i ett förvaltningsbesvär eller fatta ett nytt beslut.
Tidsgräns
För att överklagandet skall kunna prövas måste det enligt Förvaltningslagen ha inkommit till Kommunstyrelsens förvaltning inom tre veckor från den dag du tagit del av beslutet. Dessa tre veckor är en mycket viktig tidsgräns att hålla reda på om man tänker överklaga. Det finns också preciserat när man anses ha tagit del av ett beslut, beroende på hur delgivningen skett.
Har ditt överklagande kommit in i rätt tid kommer det att skickas vidare till förvaltningsrätten om Kommunstyrelsen/ beslutsfattaren inte själv ändrar beslutet på det sätt du har begärt.
Överklagan måste vara skriftlig och innehålla namn, personnummer, postadress, telefonnummer och vara undertecknad av dig. Tala om vilket beslut det är du överklagar och ange varför du tycker att beslutet är oriktigt och vilken ändring du vill ha. Bifoga handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning.
Om något är oklart eller om du vill ha hjälp att överklaga beslutet kan du vända dig till den som fattat beslutet.
Var medveten om ditt missnöje
Som privatperson är det viktigt att du håller isär vad du är missnöjd med. Anser du att beslutet är felaktigt utifrån lagen sett, så ska du överklaga.
Är du däremot missnöjd över hur ditt ärende har skötts, eller hur du har blivit bemött, ska du först vända dig till chefen på respektive ansvarsenhet i kommunen. Prata med dem och framför dina synpunkter.
Om du har klagomål på hur socialtjänsten sköter ditt ärende, kan du också i andra hand vända du dig till förvaltningsrätten.