Rådhuset från 1783 vid torget ligger på platsen för ett tidigare rådhus som blev lågornas rov under den förödande stadsbranden 1736.
Konstmästaren vid gruvan, Daniel Steinholtz, lämnade 1777 in ett ritningsförslag som godkändes av bergsrätten. Om måhända i omarbetat skick och senare godkänd av de stora arkitekterna i huvudstaden, Adelcrantz och Tempelman, uppfördes en slätputsad byggnad i två våningar. Mansardtaket är tegeltäckt och pryds av en senare takryttare från 1927, ritad av Erik Hahr och som ersatte ett äldre torn. Förutom den övre våningens rum där stadens olika rättsorgan samlades blev nedre våningen säte för både polismyndigheten och stadskällaren.
Innan stadshotellet uppfördes längs den motsatta sidan av torget, utnyttjades bergsrättens rum som solennitetssal där baler och fester gick av stapeln. Under en lång följd av år återfanns även Sala sparbank i olika rum på rådhusets nedre våning. Byggnaden har alltså under tidens lopp hyst verksamhet av högst skilda funktioner.