Hur fungerar en kommun?

Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige

Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:

• ha fyllt 18 år senast på valdagen

dels uppfylla något av villkoren att man är:

• svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
• medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
• medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag.

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.

Det här gör kommunfullmäktige

• Tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. De tar till exempel beslut om budget, skattesats och avgifter för kommunal service.
• Beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer.
• Väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna.
• Väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Det här gör kommunstyrelsen

• Leder och samordnar allt arbete inom kommunen.
• Ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.

Det här gör nämnderna

• Ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen.
• förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
• Genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.  Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Kommunallagen

Kommunallagen styr kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen med mera.

Det kommunala självstyret

Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:

• fatta självständiga beslut
• ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift

Medborgardialog och folkinitiativ

Genom medborgardialog kan politiker tillsammans med medborgare diskutera inriktningar och prioriteringar för kommunen. Det sker på många olika sätt men syftar till att lyssna in varandras åsikter och förbereda hållbara politiska beslut. Förutom olika former av medborgardialoger finns så kallade medborgarförslag och folkinitiativ.

Medborgarförslag

Medborgarförslag har införts i ca 200 kommuner och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde.

Folkinitiativ

Det förstärkta folkinitiativet innebär att en rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det.

Kontroll, tillsyn och revision

Kommunerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns tillsynsmyndigheter på vissa statliga myndigheter som granskar och stödjer kommunernas arbete. Kommunerna ansvarar dock själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering. Alla kommuner har en egen revision. Revisorerna granskar kommunernas verksamhet varje år utifrån såväl effektivitet och ekonomi.

Att överklaga kommunens beslut

Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Det kallas förvaltningsbesvär.

Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut som går emot regler har medborgare i kommunen rätt att överklaga till förvaltningsrätten. Det kallas laglighetsprövning.

Kommunalskatten är den största inkomstkällan

• Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.
• Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut.
• Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.

Kommunal ordlista - en förklaring av ord och begrepp

A

Acklamation: beslut fattas utan omröstning.

Ajournering: uppskjuta förhandling eller sammanträde till ett senare tillfälle.

Allmän handling: inkommen eller upprättad handling som förvaras hos myndigheten.

Allmänna val: val som sker i hela landet, som val till kommunfullmäktige, landstings-/regionfullmäktige och riksdag.

Arvode: ekonomisk ersättning för politiskt utfört arbete.

Arkivera: tillföra arkivet handlingar.

Avslå ärendet: att avgöra ärendet i sak genom att säga nej till det som begärs.

B

Beredning: att förbereda, utreda och skapa beslutsunderlag i ett ärende.

Bordläggning: beslut att skjuta upp debatt och beslut i ett ärende till nästkommande sammanträde, ärendet får inte tillföras något nytt.

D

Dagordning: förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde; föredragningslista.

Delegera: överlåta arbete och beslutsrätt till någon annan.

Diarium: register över allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet.

E

Ersättare: vald ersättare för ordinarie ledamot i nämnd/styrelse.

Expedierats: handling har sänts iväg till någon utanför myndigheten.

F

Facknämnd: nämnd som arbetar inom ett ämnesområde.

Fråga: En fråga som ställs i kommunfullmäktige. Frågan ställs till ordförande i nämnd eller styrelse. Svaret ska ges muntligt eller skriftligt. Endast den som frågar och den tillfrågade får delta. En fråga mynnar aldrig ut i en debatt.

Föredragande: den som i fullmäktige, nämnd eller styrelse presenterar ett ärende.

Föredragningslista: förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde; dagordning.

Församling: till exempel folksamling, möte, kongress, stämma, riksdag.

Förtroendevald: person som fått sitt politiska uppdrag av väljarna eller av en politisk församling.

Förvaltning: finns under varje nämnd och där arbetar opolitiska tjänstemän.

H

Handläggare: tjänstemän som bereder och presenterar ett ärende och skriver förslag till beslut.

Hemställa: föreslå.

I

Inkommen: när handling anlänt till myndigheten eller kommit behörig tjänsteman tillhanda.

Interpellation: fråga som ställs i kommunfullmäktige till ordföranden i nämnd eller styrelse för skriftligt svar där politisk diskussion önskas av frågeställaren.

J

Justera: slutligt godkännande av hur ett dokument ska formuleras; granska och skriva under.

K

Kommun: Sverige är indelat i 290 kommuner.  

Kommunalskatt: betalas av varje fysisk person i den kommun där han/hon är mantalsskriven. Den är en proportionell inkomstskatt.

L

Ledamot: vald ordinarie representant i exempelvis kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller i någon nämnd/styrelse.

M

Mandat: uppdrag att vara representant; exempelvis inneha en plats i kommunfullmäktige.

Mandatperiod: den tidsperiod för vilken man är vald.

Motion: skriftligt förslag från en eller flera ledamöter.

Myndighet: nämnd eller styrelse i kommunen.

N

Nämnd: består av politiskt valda förtroendemän; kan även kallas styrelse.

O

Offentlighetsprincipen: rätt att ta del av allmänna handlingar; rätt till insyn och kontroll i myndigheternas verksamhet.

P

Presidium: ordförande och en eller flera vice ordförande; ledning.

Proportionell: avpassad; exempelvis mandat i församlingen.

Proposition: ett från ordföranden framställt förslag till beslut vid omröstning. (i fullmäktige, i kommunstyrelsen eller i nämnderna)

Protokoll: skriftlig redogörelse för vad som händer under ett sammanträde.

Protokollsanteckning: särskilt uttalande som biläggs protokoll.

R

Remiss: inhämtande av synpunkter från andra myndigheter.

Reservation: den som muntligt eller skriftligt reserverar sig mot ett beslut markerar sitt ogillande.

Röstlängd: förteckning över röstberättigade personer.

Rösträtt: röstberättigad är svensk medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och finns upptagen i en röstlängd. Utländska medborgare som bott i Sverige i tre år och fyllt 18 år har rösträtt i kommunal- och landstingsval, men inte i riksdagsval.

S

Skrivelse: redovisning av åtgärder eller uppfattning men utan förslag till beslut.

Suppleant: Ersättare.

T

Tjänsteskrivelse: skrivelse med sammanfattning, beslutsunderlag och förslag till beslut.

U

Upprättad: handling som sänts iväg till någon utanför myndigheten eller det ärende handlingen hör till har slutbehandlats eller handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

V

Valkrets: ett geografiskt område för vilket ett bestämt antal mandat (platser) ska fördelas mellan partierna.

Votering: omröstning - begärs innan beslut fattats.

Y

Yrkande: förslag till beslut på sammanträdet.

Å

Återremiss: beslut att sända tillbaka ett ärende för fortsatt beredning.

Ö

Överklagande: ett beslut som tagits kan normalt överklagas till högre instans för förnyad prövning i sak eller för en ren laglighetsprövning.