Vår grafiska profil är vår signatur. I alla våra verksamheter ska den tydligt förmedla att kommunen är den gemensamma avsändaren.
Sala kommuns grafiska manual
Den grafiska profilen är antagen av kommunstyrelsen som en riktlinje. Anvisningar för riktlinjens praktiska tillämpning och användning finns beskriven i en grafisk manual. Manualen är ett levande dokument som utefter behov löpande uppdateras med nya tillägg och då utges som nya revisioner.
Sala kommuns grafiska manual (pdf)
Tre goda skäl
Ökad igenkänning
Utan en tydlig signatur riskerar kommunens verksamheter inte få den uppmärksamhet de förtjänar. Kommunen har en omfattande, bred och väl spridd kommunikation med gott om tillfällen för att öka kännedomen om Sala kommuns närvaro. Genom att konsekvent använda en enhetlig grafisk profil ökar igenkännbarheten, genomslaget och effektiviteten i kommunikationen.
Ökad trovärdighet
Ett spretigt och oprofessionellt uttryck i Sala kommuns kommunikationsmaterial ger trovärdigheten inåt och utåt en onödig knäck. En stabil och säker grafisk profil ökar inte bara trovärdigheten utan skänker även stolthet och trygghet, såväl internt som externt.
Ökat fokus på innehåll
Genom att inte behöva lägga onödig tid och energi på utseende och form kan användare istället koncentrera sig på själva budskapets innehåll. En grafisk profil med tillhörande regelverk och mallar kan på så sätt vara ett effektivt verksamhetsstöd.
Sala kommunlogotyp och vapen för nedladdning - regler
Kontakta kommunikationsenheten för mer information om kommunens grafiska profil och vid särskilda behov av logotypunderlag eller eventuellt annat grafiskt material som ingår i profilmanualen.
Rätten att bära vapen
Det är Riksarkivet som har ansvar för att heraldiska vapen och symboler, som syftar på staten eller statsmyndigheter, utförs i enlighet med gängse heraldiska normer samt att lagen som styr deras användning följs. Riksarkivet verkar även för god kommunal heraldik genom rådgivning och framställning av modellritningar.
Statsheraldikerns rekommendationer
Allemansrätt
Kommunen äger sitt vapen och följaktligen är det fritt för den att använda detta i obegränsad utsträckning. Kommunvapen används emellertid inte endast för att symbolisera kommunen som en myndighet, utan även av andra för att symbolisera kommunens geografiska område – vid nyhetsrapportering, evenemang, på souvenirer och vykort, bildekaler och som privat dekoration.
I dessa sammanhang är kommunvapnet fritt för användning. Kommunen ska inte ge tillstånd eftersom det inte behövs. Användaren behöver inte ens fråga om lov. Exempelvis får en privatperson hissa upp en kommunflagga på sin flaggstång. Han riskerar dock att fastigheten av andra blir betraktad som kommunens.
Det må betraktas som enbart positivt att en invånare vill ge utryck för sin kommuntillhörighet genom att använda sig av kommunvapnet – bara det görs på rätt sätt.
Kommersiell användning
Om däremot en näringsidkare vill använda kommunens vapen som en del av sin logotyp eller varumärke, ska tillstånd inhämtas hos kommunen. Vid tillståndsgivning bör kommunen framhålla att näringsidkaren icke får ensamrätt till själva vapnet – detta för att garantera att även andra får utnyttja denna möjlighet samt att kommunen undantar användning av en ev. murkrona.
Författningar
SFS 1970:498, Lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.
SFS 1973:686 Kungörelse om registrering av svenska kommunala vapen.
Kommunens logotyp
Färgversion
För användning på vit bakgrund (skall-krav).
Färgversion för tryckeri (eps) | Färgversion för office och webb (png) | Färgversion (svg)
Svartvit version
Vid användning på ljusa bakgrunder
Svart för tryckeri (eps) | Svart för office och webb (png) | Svart (svg)
Vit version
Vid användning på mörka bakgrunder
Vit för tryckeri (eps) | Vit för office och webb (png) | Vit (svg)
Kommunens vapen
Bruket av symbolerna i kommunens vapen finns belagt redan före de äldsta stadsprivilegierna 1624, då som sigill och myntprägel.
Stadsvapnets utformning var häftigt omdebatterad under såväl 1920-, 30- och 40-talet. I tvistens centrum stod månskäran, där bland annat dåvarande riksheraldikern yrkade på ett vapen utan skära. Frågan kom slutligen att avgöras av stadsfullmäktige 1947 sedan Sala Allehanda anordnat en läsaromröstning som utföll med 577 röster för och 30 röster mot skäran. En formell fastställelse av Sala stadsvapen gjordes därefter hos Kungl. Maj:t år 1948. Med kommunreformen 1971 övergick stadsvapnet till att bli den nybildade kommunens vapen.
Blasonering och symboler
Ett heraldiskt vapens utformning bestäms och fastställs utifrån den skriftliga vapenbeskrivningen, den så kallade blasoneringen. För vårt kommunvapen lyder denna:
I blått fält en bergsmansslägga och ett bergjärn i kors och däröver en tilltagande måne, allt av silver.
Blasoneringen registrerades för skydd år 1975 hos PRV.
Tecknen på skölden symboliserar silverbergsbruk. Det vänstra av de korslagda verktygen är en berghammare, eller knoster, och det högra är ett bergjärn. Bergsbruksymbolen är gammal och internationell och tecknet för metall varierar naturligtvis mellan olika gruvor. Månskäran är ett flera tusen år gammalt tecken för silver.
Kommunvapnet - variant med murkrona
Kommunens vapen finns även med tillägg av en murkrona. I kommuner som tidigare varit städer kan man kröna vapnet med en så kallad murkrona – en stiliserad stadsmur, vanligen med fem hängtorn. Murkronan tillkom på 1700-talet som tillbehör till vapnet som inte tas med på den registrerade prototypen.
Denna variant bär en mer officiell prägel och ska endast användas i särskilda tillämpningar. Varianten är företrädesvis reserverad för kommunens politiker och kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.