StartSjälvserviceKulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer, fornlämningar - Guide
Självservice

Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer, fornlämningar - Guide

Publicerad 2017-07-24
Uppdaterad 2019-01-03 11:29
Meddelandet skickas till byggmiljo@sala.se
CAPTCHA Image
Play CAPTCHA Audio
Refresh Image
Viktigt att veta. Det du skriver till kommunen kan komma att diarieföras och bli offentlig handling. Läs mer om hur ett ärende hanteras i kommunen.
Bygg och miljö - Sala Heby


Myndighetsutövningen inom bygg-, miljö- och livsmedelsområdet handläggs kommungemensamt av Sala kommun och Heby kommun. Kommunerna har egna beslutsfattande politiska nämnder.

Om tjänsten

I Sala och Heby kommuner finns många vackra och värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer som behöver särskild uppmärksamhet och omsorg vid om- eller tillbyggnad.

Enligt Plan- och bygglagen ska förändringar på byggnader alltid göras varsamt så att byggnadens karaktär bevaras. Byggnader som har pekats ut som särskilt värdefulla kan ha olika typer av skydd och får inte förvanskas. Detta gäller alla renoveringar även om de inte är bygglovspliktiga.

Kulturhistorisk byggnadsinventering

Varför bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader? Byggnadskonsten har varit en del av samhällsutvecklingen under hela mänsklighetens historia. De byggnader och kulturmiljöer vi idag ser som kulturhistoriskt värdefulla består, förutom själva byggnaden, av kunskap och förståelse för allt ifrån äldre tiders byggnadshantverk och arkitekturmode till samhällsförhållanden eller enskilda levnadsberättelser.

Det är viktigt att bevara dessa byggnader som ett källmaterial för all denna kunskap. Att genom byggnader kunna ge samtidens människor möjlighet att känna förankring bakåt i tiden och sammanhang i nutiden är också av stor vikt. En miljö med både ny och äldre bebyggelse skapar en blandad och spännande bebyggelsemiljö.

Att bebyggelse är skyddad för sina kulturvärden betyder inte att allt måste bevaras precis som det ser ut idag, men det betyder att när sådana byggnader ska byggas om eller byggas till ställs särskilda krav på hur det görs och hur det bör se ut. Byggenheten hjälper till med rådgivning i dessa frågor, men du kan också vända dig till länsmuseet i Västerås eller Uppsala för gratis byggnadsvårdsrådgivning. Innan du söker bygglov kan en kontakt med dem (Västmanland eller Uppsala län) vara ett bra första steg.

Byggnadsminnen

Det starkaste skyddet har de byggnader som blir förklarade som byggnadsminnen. Länsstyrelsen utreder och beslutar om byggnadsminnesförklaring. För varje byggnadsminne upprättas särskilda föreskrifter om vilka åtgärder som får vidtas på byggnadsminnet. Länsstyrelsen beslutar om hur och vad som får göras, utöver att åtgärden kan kräva bygglov från kommunen.

För byggnadsminnen har staten påtagit sig ett visst ansvar, vilket ger stora möjligheter att få byggnadsvårdsbidrag. Länsstyrelsen kan också ge bidrag till nödvändiga åtgärder på andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Alla arbeten med statligt bidrag skall ske under antikvarisk kontroll. Kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, i Västmanland (Sala kommun) eller i Uppsala län (Heby kommun) vid förfrågning.

Byggnadsminnen i Sala kommun:

  • Fläckebo f.d. komministergård, sockenmagasin och kyrkstallar
  • Norrmanska gården, även kallad Collianderska gården, kv. Garvaren, Sala
  • Videbo f.d. prästboställe
  • F.d. Varmbadhuset, kv Täljstenen, Sala
  • Sala Silvergruva

Några fler byggnader är under utredning för byggnadsminnesförklaring, bl.a. Sätra Brunn och gamla Vattentornet i Sala.

Byggnadsminnen in Heby kommun:

  • Anders Olsgården i Huddunge radby
  • Harbonäs herrgård
  • Östervåla gästgivargård
  • Jan Ersgården i Huddunge radby

Skyddad bebyggelse i detaljplaner

I detaljplaner och områdesbestämmelser kan kulturhistoriska byggnader skyddas med beteckningen lilla q (eller miljöer med stora Q). När bygglov söks för en sådan byggnad tas extra stor hänsyn, så att ändringarna görs varsamt och att byggnadens karaktär inte förvanskas. På äldre kartor kunde kulturhistoriskt värdefull bebyggelse få ett k i detaljplanen, vilket då betydde att området var ett reservat för bevarad kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

I dagens detaljplaner kan det också gå att hitta k följt av ett index, numera innebär det inget bevarandeskydd för den befintliga bebyggelsen utan berättar vilka karaktärsdrag som ska bevaras genom varsamhet vid ändring, exempelvis en byggnads kulör.

Bebyggelseinventeringar

Värdefull bebyggelse kan också ha uppmärksammats på annat sätt, till exempel genom att de finns med i en bebyggelsehistorisk inventering. För Sala och Heby finns varsin kommunomfattande inventering där enskilda byggnader och bebyggelseområden pekats ut med särskilda kulturhistoriska värden.

För Sala stad finns mer djupgående inventeringar liksom en kartering där byggnaderna i innerstaden har klassificerats beroende på hur höga värden de har. Några av dessa finns att läsa via Länsstyrelsens RUM-katalog. Olika byggnader kan vara intressanta på olika sätt, oftast genom att de antingen är unika i sig själva eller genom att de bidrar till upplevelsen av en större miljö.

Riksintressen för kulturmiljö

Sala innerstad är ett bra exempel på hur många byggnader i flera kvarter kan bära upplevelsen av en plats. På grund av många fina äldre trä- och stenhus i innerstaden och de bevarade kvartersmönstren är staden tillsammans med gruvområdet förklarad som riksintresse för kulturmiljö, läs mer hos Länsstyrelsen. Detta är ytterligare en form av skydd för bebyggelsen som beaktas i handläggningen av ärenden som rör den här bebyggelsen.

I Sala kommun finns dessutom riksintressen för kulturmiljö i Nötmyran (Västerfärnebo sn) och Sätra brunn (Kila sn). I Heby kommun finns riksintressen för kulturmiljö i Huddungeby (Huddunge sn) och Örsundaåns övre dalgång (Västerlövsta sn). Läs mer hos Länsstyrelsen i Uppsala län.

Byggnadsvård

Byggnadsvård handlar om att ta hand om bebyggelsen både tekniskt och estetiskt. God byggnadsvård förebygger skador och bibehåller samtidigt byggnadens karaktär. Genom att bygga vidare på husets förutsättningar i material, byggteknik och arkitektur undviks att byggnaden förvanskas och fortsätter vara en del av sin omgivning.

En byggnads kulturhistoriska värde ligger i att dess tidstypiska karaktär och detaljer är bevarade. En viktig grundprincip vid all renovering av gamla byggnader är att göra så få förändringar som möjligt. Kanske kan den befintliga - om än slitna - karaktären med flera tidslager på ett hus, också vara något att bevara och utveckla.

Fönster och dörrar

Fönster och dörrar hör till de byggnadselement som har en avgörande betydelse för husets exteriör. Storlek och form varierar beroende på husets karaktär och ålder. Karaktäristiskt för gamla byggnader är att entrépartiet har en framträdande plats och en tilltalande utformning. Om fönster och dörrar är i dåligt skick bör de i första hand renoveras - äldre byggnadsdelar håller i allmänhet mycket hög kvalité. I andra hand kan man låta tillverka kopior av de befintliga.

Fasad

Det finns olika sorters träpanel att välja mellan som fasadbeklädnad. De vanligaste är:

  • lockpanel som monteras med överlappning, s.k. lock över fogen
  • lockläktpanel/locklistpanel, där en list sätts över springan mellan de brädor som utgör fasaden
  • spontad panel, som finns i olika utföranden.

Gammal träpanel ska helst återanvändas. Har panelen fått rötskador behöver endast den skadade delen bytas ut. Är fasaden putsad ska byggnaden helst få ha kvar sin ursprungliga färg och detaljer. Tilläggsisolering av väggar är sällan varken särskilt lönsamt eller värmebesparande. Ofta är det bättre med andra åtgärder för att förbättra inomhusklimatet, till exempel tätning av fönster och dörrar och tilläggsisolering av bjälklag. Är tilläggsisolering nödvändig skall den om möjligt göras invändigt eftersom inga ingrepp då behöver göras på fasaden.

Färgsättning

Det finns en god regel att följa när ett gammalt hus ska målas och det är att färgsätta huset som om det skulle kunna vara original. Det är viktigt att tänka på hur huset kommer att se ut när det är klart.

Fornlämningar

Sala kommun är rikt på fornlämningar från olika tidsperioder. Det finns en boendekontinuitet som stammar från stenåldern och framåt. I kommunens norra delar, främst i Västerfärnebo och Möklinta socknar, finner vi fornlämningarna från äldre stenåldern. All mark som ligger på dagens höjdnivå + 65 m, låg då över havsnivån. Här finns nu en mängd gamla stenåldersbosättningar.

Gamla bosättningar från järnåldern och framåt i tiden finns spritt i hela kommunen, både i form av boplatser och gravfält. Mer sparsamt är det ställt med lämningar från bronsåldern. Från sen medeltid och framåt är det sedan gott om lämningar och en stor del av dessa kan vi se på de gamla skifteskartorna. Vid prövning av bygglov tas hänsyn till förekomsten av fornlämningar. Underlaget som används är fornlämningskartor som rekvirerats från kulturenheten på länsstyrelsen och Fornsök. Till grund för dessa kartor ligger fornlämningsregistret.

Kulturlämningar och fornlämningar omfattas av lag om kulturminnen m.m. Lagstiftningen är mycket tydlig om byggherrens eller verksamhetsutövarens ansvar att se till att inga kända fornlämningar kommer till skada. Om någon vill bygga något eller bedriva en verksamhet i ett område där kända fornlämningar finns krävs tillstånd från länsstyrelsen. Påträffas fornlämningar under byggnationen måste alltid arbetena avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen.

Fornlämningar

Sala kommun är rikt på fornlämningar från olika tidsperioder. Det finns en boendekontinuitet som stammar från stenåldern och framåt. I kommunens norra delar, främst i Västerfärnebo och Möklinta socknar, finner vi fornlämningarna från äldre stenåldern. All mark som ligger på dagens höjdnivå + 65 m, låg då över havsnivån. Här finns nu en mängd gamla stenåldersbosättningar.

Gamla bosättningar från järnåldern och framåt i tiden finns spritt i hela kommunen, både i form av boplatser och gravfält. Mer sparsamt är det ställt med lämningar från bronsåldern. Från sen medeltid och framåt är det sedan gott om lämningar och en stor del av dessa kan vi se på de gamla skifteskartorna.

Bygglov

Vid prövning av bygglov tas hänsyn till förekomsten av fornlämningar. Underlaget som används är fornlämningskartor som rekvirerats från kulturenheten på länsstyrelsen och Fornsök. Till grund för dessa kartor ligger fornlämningsregistret. Kulturlämningar och fornlämningar omfattas av kulturmiljölagen. Lagstiftningen är mycket tydlig om byggherrens eller verksamhetsutövarens ansvar att se till att inga kända fornlämningar kommer till skada. Om någon vill bygga något eller bedriva en verksamhet i ett område där kända fornlämningar finns krävs tillstånd från länsstyrelsen. Påträffas fornlämningar under byggnationen måste alltid arbetena avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen.

Det är viktigt att tänka på följande enkla tumregler vid val av byggplats. Områden som idag är eller har varit hagmarker, åkerholmar eller skogskanter mot dalsänkor, kan med fog misstänkas innehålla lämningar som man måste ta hänsyn till. Inom stenåldersområdet skall särskilt beaktas låga kullar, backar och sidlänta lägen mot sjöar eller dalsänkor. Där föredrog man ofta att lägga sina bostäder. Stenåldersbosättningar syns aldrig ovan jord utan de ligger en bit ned. Det gör att byggplatsen alltid måste kontrolleras mot fornlämningskartan. Detta gäller även vid anläggande av avloppsanläggningar i åkermark. Det kan även bli aktuellt vid täckdikningsarbeten. Kontrollera alltid fornlämningskartan (se Fornsök) eller Riksantikvarieämbetets webbsida innan ni påbörjar arbeten i mark!