Kommunalt avlopp

Sala kommun • Org.enhet: Reningsverket

Senast uppdaterad: 2017-06-22

Senast uppdaterad: 2017-06-22


Meddelandet skickas till samhallsbyggnad@sala.se
CAPTCHA Image
Play CAPTCHA Audio
Refresh Image

Av kommunens befolkning är 15 600 personer anslutna till kommunens avloppsreningsverk. Mängden avloppsvatten som renas är cirka 3,6 miljoner kubikmeter per år. För att transportera avloppsvattnet till avloppsverken finns det 25 pumpstationer och 21,3 mil ledningar nedlagda i marken.

Avloppsreningsverken i vår kommun

Kommunen har två avloppsreningsverk. Det största finns i Sala med Sagån som recipient och det andra i Hedåker med Murån som recipient. Recipient betyder vattendrag, hav eller sjö som tar emot dagvatten och renat avloppsvatten.

I reningsverket i Sala renas vattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Den senaste uppgraderingen av verket utfördes 2007 då den biologiska reningsprocessen utökades med kväverening.
I avloppsreningsverket i Sala renas avloppsvattnet från orterna Sala, Västerfärnebo, Salbohed, Sätrabrunn, Kila, Möklinta, Broddbo, Vad/Ranstaby, Ransta, Kumla och Varmsätra. Överföringen till Sala sker via ett system av tryckavloppsledningar och pumpstationer.

I avloppsreningsverket i Hedåker renas vattnet från orterna Hedåker och Rosshyttan. Vattnet renas mekaniskt och kemiskt enligt principen direktfällning.

Hur sker kontrollen?

Provtagning och analys av det renade avloppsvattnet utföres kontinuerligt för att kontrollera att reningsprocessen uppfyller kraven enligt miljöbalken. Resultaten redovisas kvartalsvis och årsvis till myndigheter.
Övervakning av avloppsreningsanläggningarna sker via ett datoriserat övervakningssystem och dygnet runt-förlagd personalberedskap som är ansluten till SOS-Alarm.

Slamhantering

Vid reningsprocessen av avloppsvatten bildas slam. Slammet genomgår en rötningsprocess varvid metangas bildas. Metangasen förbränns i en gaspanna och omvandlas till nyttig värmeenergi.
Det slutliga omhändertagandet av slammet sker på Isätra deponeringsanläggning där slammet blandas upp med kompost för att bli jord som används till täckning av deponin.

Spola inte det här i din toalett!

Tänk på att inte spola ner miljöfarliga ämnen såsom målarfärg, lösningsmedel, apoteksvaror och tungmetaller t ex kvicksilver. Miljöfarligt avfall ska lämnas till Returen Isätra eller till miljöbilen. Tops, strumpbyxor och liknande hör absolut inte hemma i avloppet.



1. Fettavskiljare

Enligt våra allmänna bestämmelser, ABVA, punkt 9 får fastighetsägare inte tillföra avloppet "fett i större mängd". I våra riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier eller annan yrkesmässig verksamhet kan du se vilka livsmedelslokaler som är skyldiga att installera fettavskiljare vid ny-, om eller tillbyggnad.

Varför behöver man en fettavskiljare?

Våra kommunala reningsverk är byggda för att rena spillvatten från hushåll, till exempel vatten från disk, tvätt och toaletten. När fett i spillvattnet svalnar fastnar det i ledningsnätet vilket kan orsaka stopp. Det i sin tur kan leda till källaröversvämningar eller att orenat spillvatten släpps ut direkt i våra vattendrag. Livsmedelslokaler producerar oftast mer fett än vanliga hushåll, vilket blir en enorm påfrestning på ledningsnätet om man inte använder en fettavskiljare.

Hur fungerar en fettavskiljare?

En fettavskiljare är en säkerhetsanordning som förhindrar att fett och sediment släpps ut till ledningsnätet. Detta åstadkoms genom att utnyttja att fett har en lägre densitet än vatten. För att en fettavskiljare ska fungera så väl som möjligt måste den dimensioneras efter verksamhetens behov och tömmas tillräckligt ofta för att behålla sin funktion.