Informationstjänst
Publicerad 2016-05-10
Uppdaterad 2023-02-17 13:49
Bygg och miljö - Sala Heby


Myndighetsutövningen inom bygg-, miljö- och livsmedelsområdet handläggs kommungemensamt av Sala kommun och Heby kommun. Kommunerna har egna beslutsfattande politiska nämnder.

Nybyggda bostäder och offentliga lokaler ska samtliga vara tillgängliga för alla - även för dem som har någon typ av funktionsnedsättning. Därför ställs det alltid krav på att om det byggs nytt, så ska det som byggs utformas tillgängligt.

Då bostäder, publika lokaler och arbetslokaler byggs ska den byggda miljön vara tillgänglig och användbar även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta gäller även för allmänna platser. Även det befintliga beståndet av dessa lokaler och platser ska så långt som möjligt göras tillgängligt och användbart genom undanröjandet av så kallat enkelt avhjälpta hinder. Föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder kom 2003 (HIN1, BFS 2003:19).

Nybyggnation

För nybyggnation av bland annat bostäder, publika lokaler och arbetslokaler finns kraven ställda i Boverkets byggregler, BBR. Främst i första delen av kapitel 3 där utformning beskrivs, men också i kapitel 8 om säkerheten vid användningen av dessa byggnader.

Vid ansökan om bygglov prövas tillgängligheten i byggnaden och i det tekniska samrådet den yttre tillgängligheten. Vid ändring av byggnader gäller normalt samma krav som för nybyggnad. 

Enkelt avhjälpta hinder

För det befintliga beståndet av byggnader med publika lokaler finns regler om så kallat enkelt avhjälpta hinder. Lagstödet finns i Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 2 §, som säger att hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Detta gäller således butiker, restauranger, publika delar av skolor m.m.

En ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. Tillägget i den tidigare Plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10) kom redan 2001. I nuvarande Plan- och bygglagen (2010:900) är kraven förtydligade. Föreskrifterna HIN1 och ALM1 kom 2003 respektive 2004. Målet att alla avhjälpta hinder skulle vara undanröjda 2010 uppfylldes inte. Men kravet är tydligt och kravet att snarast undanröja dessa hinder kvarstår.

Föreskrifterna från Boverket om undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19 HIN1) finns som relaterade länkar, tillsammans med en länk om föreskrifterna om tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2004:15 ALM1).

För fastighetsägare

Äger du en fastighet med publika lokaler? Då kan du behöva undanröja enkelt avhjälpta hinder till entré och i dessa lokaler. Med publik lokal menas alla lokaler dit allmänheten har tillträde exempelvis butiker, kaféer, restauranger, samlingslokaler m.m. Även om målet, att alla enkelt avhjälpta hinder skulle ha varit undanröjda senast 2010, inte blev genomfört ska hindren snarast undanröjas.

Som fastighetsägare är du ansvarig att se till att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Vem som är ansvarig för att betala för åtgärderna, beror på det avtal fastighetsägaren och verksamhetsutövaren har.

Exempel på hinder som kan bedömas som enkelt avhjälpta

Mindre höjdskillnader

Mindre höjdskillnader vid entréer eller i en lokal (en trappa med några steg). Lösningen kan vara en ramp.

Ramper ska helst ha lutningen 1:20 men kan i vissa fall godtas 1:12. Rampen ska också vara estetiskt tilltalande i utformning och materialval. Därför bör man eftersträva en lösning som integreras med byggnaden. Tillfälliga lösningar ser oftast inte bra ut. En lösning med ramp ger inte bara funktionshindrade tillträde till lokalen, även äldre, barnfamiljer och många fler har nytta av den.

Tung dörr 

Ofta är ytterdörrar med automatstängare väldigt tunga för många personer, inte bara för funktionshindrade. En tumregel är att dörrar med automatstängare också bör ha en automatisk dörröppnare.

Lösningen kan vara att installera en dörröppnare. Tänk bara på att montera manöverdonen på rätt ställen. Denna lösning kan vara en nödvändighet för många funktionshindrade men också denna lösning har så många fler nytta av. Betjänar lokalerna en stor mängd människor  är det oftast mer praktiskt att installera dörröppnare med helautomatik.

Trappor utan kontrastmarkeringar  

En bra utformad trappa ska ha avskiljande kontrastmarkeringar innan första steget och på sista steget. Har trappan vilplan ska dessa också kontrastmarkeras. Dessutom ska en bra trappa ha en ledstång som ska gå att följa i trappans hela sträckning, inklusive eventuella vilplan. Ledstången ska fortsätta cirka 300 mm förbi trappan både upptill och nedtill. En utmärkt ledstång har dessutom taktila markeringar för våningar etc. Kontrastmarkeringen ska ha minst 0,4 enheters (NCS) skillnad mot underlaget.

Stora glasytor utan kontrastmarkeringar

Speciellt glasytor som sträcker sig över större delen av byggnadens våningshöjd. Men också andra stora glasytor.

Stora glasytor ska ha en kontrasterande markering i strax under sittande ögonhöjd (ca 900 mm från golvet) och en kontrasterande markering i strax under gående ögonhöjd (ca 1500 mm från golvet). Markeringarna bör vara minst 75 mm breda och ha en kontrastverkan på minst 0,4 enheter (NCS). I vissa lägen kan olika typer av inredning ersätta markeringar.

Bedömning

Vad som bedöms som ett enkelt avhjälpt hinder varierar från fall till fall. Någon form av rimlighetsbedömning för aktuell åtgärd kan behöva göras, gällande hindrets och verksamhetens respektive omfattning. Troligtvis kommer den lille ensamföretagaren med liten omsättning och tre trappsteg upp till verksamhetens lokal inte ha lika stora krav på sig som företagaren i en riksomfattande kedja med fyra trappsteg upp till verksamhetens lokal.  

Föreskrifterna har funnits sedan 2003 respektive 2004 så det är dags att få igång arbetet. Påbörja er planering redan nu. Inventera vilka hinder som finns i ert fastighetsbestånd! Sakkunniga inom området finns redan idag att anlita.

Vid eventuell anmälan

Då föreskrifterna finns redan idag kan anmälningar från allmänheten inkomma om enkelt avhjälpta hinder. Då kommer vi att bedöma om det aktuella hindret är att betrakta som enkelt avhjälpt eller inte samt att därefter besluta om åtgärd. Om hindret blir bedömt som ett enkelt avhjälpt hinder kommer vi att kontakta fastighetsägaren och påtala att åtgärder behöver utföras. Om inget sedan utförs av fastighetsägaren kan kommunen besluta om föreläggande om åtgärd och eventuellt vite. 

Har ni frågor kan ni också kontakta oss på byggenheten. Det är vi som har tillsynen av enkelt avhjälpta hinder.