Informationstjänst
Publicerad 2023-08-31
Uppdaterad 2024-02-27 15:01

Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan och orsakas huvudsakligen av hårdgjorda ytor såsom hustak, vägar och parkeringsplatser.

Under naturliga förhållanden tränger vattnet ner i marken innan det når grundvattnet och våra vattendrag. Majoriteten av dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is, men det är också dagvatten om du tvättar bilen på gatan hemma. Dagvattnet förorenas i huvudsak av trafik innan det släpps ut till närmsta vattendrag.

Dagvatten är en viktig fråga eftersom vi i klimatförändringarnas spår får fler kraftiga och intensiva regn som ger upphov till ökad mängd dagvatten som kan ge upphov till översvämningar. Vi strävar även åt att Sala ska växa och få fler invånare och fler företag. Exploatering medför att andelen hårdgjorda ytor ökar och därmed också att mängden dagvatten som behöver omhändertas ökar. Det finns också utifrån EU:s ramdirektiv för vatten och fastställda miljökvalitetsnormer ett krav på att minska belastningen till våra recipienter där dagvatten är en del.

Sala kommun jobbar ständigt med dagvatten i projektering för att minska föroreningar och risken för översvämning. Vår Dagvattenpolicy anger målsättningen för kommunens dagvattenhantering. Det pågående arbetet med en handlingsplan för dagvattenhanteringen, som ska tydliggöra hur dagvatten hantering ska se ut i Sala och vem som ansvarar för vad, ska presenteras under våren 2021. 

Hantering av dränvatten på befintlig kvartersmark

Inledning och bakgrund

Avloppsvatten är ett samlingsnamn för dagvatten och spillvatten. Spillvatten är det förorenade hushållsvattnet som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och som leds till ett reningsverk. Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner från tak, på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark och som slutligen leds till sjöar och vattendrag. I begreppet dagvatten ingår även dränvatten vilken är vatten som avleds genom dränering. 

Så kallat ovidkommande vatten är dagvatten som felaktigt är kopplat mot spillvattenledning och därmed leds till ett reningsverk. Detta påverkar reningsprocessen negativt. Historiskt särskildes inte spillvatten och dagvatten utan allt avloppsvatten avleddes från fastigheten via en avloppsledning för att sedan ledas vidare till det allmänna reningsverket. 

I Sala kommuns allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) finns bland annat bestämmelser om avledning av spill- och dagvatten och vad som får tillföras avloppsvattnet. Där står att ”om dag- och dränvatten avleds från fastighet till spillvattenförande ledning, får avledningen inte fortsätta sedan särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten upprättats och fastighetsägaren underrättats om detta.” 

För fastigheter där det inte har gått att nå dagvattenledningen med självfall (exempelvis fastigheter med källare) har det tidigare gjorts undantag från ovanstående så att dränvatten fortsatt har kunnat ledas bort från fastigheten via spillvattenledningen. Risken finns dock då att det blir översvämning av spillvatten i källaren vid skyfall. Takvatten har inte varit tillåtet att leda till spillvattenledningen efter att en dagvattenservis har upprättats till fastigheten. 

Vad är det som gäller nu?

För att bättre följa de gällande bestämmelser för dagvatten kommer inte undantag eller dispens fortsättningsvis att beviljas på grund av att fastigheten inte kan nå den allmänna dagvattenledningen med självfall. Detta gäller främst när fastighetsägare utför ledningsarbete eller dränerar om sin fastighet och vid nybyggnationer. 

Sala kommun och branschorganisationen Svenskt Vatten rekommenderar att man alltid pumpar dränerings- och spygattvatten från källarhus till dagvattenledningen, även om dräneringen kan anslutas med självfall till dagvattensystemet. Vid ett skyfall kan ledningarna fyllas upp med dagvatten som inte hinner undan, och då fylls även fastighetens dräneringssystem. För att systemet ska fungera måste vattnet alltid vara bortdränerat. Om ledningarna dämmer upp kan väggen bli fuktig eller börja läcka in vatten, med skador som följd. Normalt ersätter inte försäkringsbolagen eller Sala kommun skador som då uppkommer. Därför är det säkrare att pumpa dräneringsvattnet istället för att använda självfall.

Takvattnet ska anslutas till allmän dagvattenledning med självfall eller tas omhand inne på fastigheten. Se den beskrivande illustrationen nedan i figur 1.

Illustrationen föreställer en dräneringspump och låsbrunn för dagvatten (sandfångsbrunn).
Illustration Hans Sandqvist. 

Vad behöver du göra när du ska bygga om eller dränera om?

  • Prata med entreprenören om att dränvattnet efter dräneringen ska vara kopplad mot dagvattenservisen. 
  • Kontrollera hur takvattnet är kopplat. Om det felaktigt är kopplat till spillvattenledningen behöver det kopplas om så att det istället leds till din dagvattenledning eller tas omhand på din fastighet (utkastare). 
  • Meddela entreprenören att de behöver installera en dräneringspump och sandfångsbrunn (låsbrunn för dagvatten, se figur 1 ovan). 
  • Fundera om ni i samband med att ni gräver upp runt huset ska kontrollera ledningarna för dricksvattnet och spillvattnet och vid behov byter ni ut även dem.
     

 

Hantering av mindre regn på kvartersmark när en- och tvåfamiljshus byggs

Under lång tid har vi påverkat vattnets naturliga kretslopp när vi lett om diken, skapat dagvattennät och hårdgjort ytor som tidigare var gräs, åkermark eller skogsmark. Med hårdgjord yta menas en yta där vatten inte kan infiltrera marken. Allt detta har lett till att vi snabbt får bort regnvattnet från den byggda miljön men det gör även Sala mera känslig för stora eller extrema regn. Vid kraftiga regn är dagvattensystemen för små och vi kan snabbt drabbas av översvämningar som drabbar fastighetsägare och stadens infrastruktur. Det innebär också att dagvatten leds direkt ut i vattendrag och sjöar utan någon rening.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska översvämningsriskerna

 Genom att ta hand om de mindre regnen på det ställe där regnet faller ner skapas nya utrymmen i dagvattennätet och risken för översvämning minskar. Istället för att leda bort allt dagvatten kan det användas som en resurs för att skapa grundvatten eller vattna växter. Då renas också dagvattnet genom naturens egna processer. För att vi ska kunna lyckas med detta behöver vi alla hjälpas åt. Här visas några tips på vad du som fastighetsägare kan göra på din egen fastighet. Ju mer yta på fastigheten som är hårdgjord (exempelvis betong- och asfaltsytor) desto mer åtgärder för fördröjning behövs det. 

Vad kan du göra när du bygger ett hus? 

  1. När du ska bygga ett hus behövs ett bygglov. Redan nu är det bra att se över hur dagvattnet ska hanteras. I det område där din fastighet är belägen finns ett kommunalt dagvattennät dit större regn kan ledas till. För mindre regn, vilket vi i kommunen klassar som regn upp till 10 mm, bör du som fastighetsägare ordna en lokal hantering inom din fastighet.  I slutet av detta dokument finns tips och råd på olika lösning för detta. Om det finns specifika krav i detaljplanen för området är det de som gäller.
  2. Innan byggnation hålls ett tekniskt samråd. På det tekniska samrådet ska hanteringen av de mindre regnen beskrivas. Detta ska göras i en handling som kallas situationsplan som även visar fastighetens yttre VA. På det tekniska samrådet går ni även igenom kontrollplanen för byggnationen. I kontrollplanen för byggnationen ska följande kontrollpunkt finnas med; ” vatten- spill och dagvattenanläggningen är utbyggd i enlighet med situationsplanen”. 
  3. Efter det tekniska samrådet får du ett startbesked. Starbeskedet ges då alla delar som ska ingå i det tekniska samrådet ha hanterats.
  4. Vid byggnation ska dagvattenhanteringen för de mindre regnen utföras som det har beskrivits i situationsplanen. 
  5. När byggnationen är klar sker ett slutsamråd. Då görs en kontroll av kontrollplan. Intyg och handlingar från byggnationen tas in. När alla delar är godkända utfärdas ett slutbesked. 

Råd och tips

I figur 1 visas olika tekniska lösningar som kan användas för att fördröja eller omhänderta samt rena de mindre regnen, alltså upp till 10 mm regn. När du väljer lösning är det viktigt att försöka välja en lösning som även kan ge en bra rening. Hur mycket regn som bör fördröjas beror på hur mycket av fastigheten som är hårdgjord det vill säga hur stor yta som inte kan infiltrera vatten (exempelvis betong- och asfaltytor). Beräkna fastighetens hårdgjorda ytor för att få fram fördröjningsvolymen. I tabell 1 redovisas hur mycket vatten som behöver omhändertas för olika hårdgjorda ytor. 

Tabell 1. Fördröjningsbehov baserat på hårdgjord yta.

Hårdgjord yta (m2)

Fördröjningsvolym (m3)

100

1

150

1.5

200

2

 

Figur 1. Exempel på olika åtgärder som kan vidtas på en- och tvåfamiljshus för fördröjning och rening av mindre regn. För förklaring av siffror se tabell 2.
Figur 1. Exempel på olika åtgärder som kan vidtas på en- och tvåfamiljshus för fördröjning och rening av mindre regn.
För förklaring av siffror se tabell 2.
Tabell 2. Förslag på olika åtgärder för lokal hantering av mindre regn inom en fastighet.

Nr

Rubrik

Förklaring

1

Vattentunna

Placera en vattentunna vid dina stuprör för att samla regnvatten som sedan kan användas för bevattning. Se till att det finns en mindre slang som kan fungera som utlopp. Slangen kan sedan placeras i en växtbädd eller ledas till en grön yta vilket medför att regnvattnet renas och kan användas för bevattning.

2

Gröna tak

Genom att plantera på ett tak kan en hårdgjord yta göras om till en grön yta. Om det gröna taket behöver gödslas är det viktigt att se till att överskottsvatten inte leds direkt till dagvattennätet.

3

Gröna ytor och träd

Andelen hårdgjord yta på fastigheten kan minskas genom att ha gräsmattor, planteringar, träd mm. Hårdgjorda ytor kan avledas till dessa ytor vilket medför både fördröjning och rening.

4

Växtbäddar/ plantering

 

Regnvatten kan ledas till en växtbädd eller plantering. Växtbädden byggs upp med makadam som då fungerar som en form av magasin. Någon form av dränering kan finnas i botten av växtbädden.

5

Genomsläpplig beläggning

Ytor som parkeringar, uteplatser mm kan byggas upp med beläggningar som kan dränera regnvatten. Beroende på markens uppbyggnad kan någon form av dränering behövas.

6

Damm

Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en damm med begränsat utflöde. Dammen kan vara torr när det inte regnar eller ha en vattenspegel. Växter och konstruktioner som gör att vattnet får långa rinnvägar genom dammen ökar möjligheten för en naturlig rening av dagvattnet.

 

7

Perkolationsbrunn och stenkista

Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en brunn med hål i, en så kallad perkolationsbrunn. Vattnet kan sedan sippra ner i grundvattnet. Detta är lämpligt på tomter som består av sand och morän.

 

Regnvatten från stuprör och hårdgjorda ytor kan anslutas till en stenkista som är nedgrävd på tomten. Stenkistan består av makadam så att vatten fördröjs i hålrummen mellan stenarna.

Hantering av mindre regn på kvartersmark för större bebyggelse

Gäller samtlig större bebyggelse utom en- och tvåfamiljshus. Gäller vid nybyggnation, ombyggnad, tillbyggnad och anläggning av hårdgjorda ytor där åtgärden i stor omfattning påverkar dagvattenflödet från fastigheten. 

Under lång tid har vi påverkat vattnets naturliga kretslopp när vi lett om diken, skapat dagvattennät och hårdgjort ytor som tidigare var gräs, åkermark eller skogsmark. Med hårdgjord yta menas en yta där vatten inte kan infiltrera marken. Allt detta har lett till att vi snabbt får bort regnvattnet från den byggda miljön men det gör även Sala mera känslig för stora eller extrema regn. Vid kraftiga regn är dagvattensystemen för små och vi kan snabbt drabbas av översvämningar som drabbar fastighetsägare och stadens infrastruktur. Det innebär också att dagvatten leds direkt ut i vattendrag och sjöar utan någon rening. 

Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska översvämningsriskerna

Genom att ta hand om de mindre regnen på det ställe där regnet faller ner skapas nya utrymmen i dagvattennätet och risken för översvämning minskar. Istället för att leda bort allt dagvatten kan det användas som en resurs för att skapa grundvatten eller vattna växter. Då renas också dagvattnet genom naturens egna processer. För att vi ska kunna lyckas med detta behöver vi alla hjälpas åt. Här visas några tips på vad du som fastighetsägare kan göra på din egen fastighet. Ju mer yta på fastigheten som är hårdgjord (exempelvis betong- och asfaltsytor) desto mer åtgärder för fördröjning behövs det. Beroende på verksamhet kan det även finnas särskilda reningskrav på dagvattnet som till exempel oljeavskiljning och sedimentation. I denna information ger vi råd och tips på hur detta ska kunna ske.

Vad kan du göra när du bygger ett renoverar en byggnad? 

  1. När du ska bygga ett hus eller anlägga en parkeringsplats behövs ett bygglov. Redan nu är det bra att se över hur dagvattnet ska hanteras. I det område där er fastighet är belägen finns ett kommunalt dagvattennät dit större regn kan ledas till. För mindre regn, vilket vi i kommunen klassar som regn upp till 10 mm, bör du som fastighetsägare ordna en lokal hantering inom din fastighet.  I slutet av detta dokument finns tips och råd på olika lösning för detta. Om det finns specifika krav i detaljplanen för området är det de som gäller.
  2. Hanteringen av mindre regn ska beskrivas på en VA-situationsplan, VA-situationsplanen ska godkännas av Samhällstekniska enheten som ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning och Miljöenheten, kommunens tillsynsmyndighet för miljöskydd på Samhällsbyggnads-kontoret. Skicka VA-situationsplanen till din bygglovshandläggare. Skicka in ansökan i god tid. Samhällstekniska enheten och Miljöenheten behöver handläggningstid för detta. 
  3. Ni kan även behöva lämna in anmälan om dagvattenanläggning till Miljöenheten. Kontakta Miljöenheten för att ta reda på om en anmälan behövs eller inte. 
  4. Innan byggnation hålls ett tekniskt samråd. Vid det tekniska samrådet görs en genomgång av olika handlingar. Där ska VA-situationsplanen redovisas och ni ska bekräfta att planen är godkänd av Samhällstekniska enheten och enheten Miljöenheten. I kontrollplanen för byggnationen ska även följande kontrollpunkt finnas med; ” vatten- spill och dagvattenanläggningen är utbyggd i enlighet med VA-situationsplanen”. 
  5. Efter det tekniska samrådet får du ett startbesked. Starbeskedet ges då till alla delar som ska ingå i det tekniska samrådet och som har hanterats.
  6. Vid byggnation ska dagvattenhanteringen för de mindre regnen utföras så som det har beskrivits i VA-situationsplanen. 
  7. När byggnationen är klar sker ett slutsamråd. Då görs en kontroll av kontrollplan. Intyg och handlingar från byggnationen tas in. När alla delar är godkända får du ett slutbesked.

Råd och tips

I figur 1 visas olika tekniska lösningar som kan användas för att fördröja eller omhänderta samt rena de mindre regnen, alltså upp till 10 mm regn. När du väljer lösning är det viktigt att försöka välja en lösning som även kan ge en bra rening,  särskilt från ytor som är hårt trafikerade. För större parkeringsplatser ska kontakt tas med Miljöenheten för att få information om krav på oljeavskiljning.
Hur mycket regn som bör fördröjas beror på hur mycket av fastigheten som är hårdgjord det vill säga hur stor yta som inte kan infiltrera vatten (exempelvis betong- och asfaltytor). Beräkna fastighetens hårdgjorda ytor för att få fram fördröjningsvolymen. I tabell 1 redovisas hur mycket vatten som behöver omhändertas för olika hårdgjorda ytor. Istället för att endast göra beräkningen på andel hårdgjorda ytor kan fastighetens reducerade yta beräknas och ligga till grund för behov av fördröjning. I den beräkningen ska alla delar av fastigheten ingå.

Tabell 1. Fördröjningsbehov baserat på hårdgjord yta eller reducerad yta.

Hårdgjord yta2 eller reducerad yta3 (m2)

Fördröjningsvolym (m3)

1 000

10

3 000

30

10 000

100

20 000

200

2 En yta där vatten inte kan infiltrera marken. 3 Summering av samtliga ytor inom fastigheten gånger respektive ytas avrinningskoefficient.  

Figur 1 a och b. Exempel på olika åtgärder som kan vidtas för att hantera mindre regn inom ett flerfamiljshus och en industribyggnad. För förklaring av siffror se tabell 2.
Tabell 2. Förslag på olika åtgärder för lokal hantering av mindre regn inom en fastighet.

Nr

Rubrik

Förklaring

1

Dagvatten-damm

Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en damm med begränsat utflöde. Dammen kan vara torr när det inte regnar eller ha en vattenspegel. Växter och konstruktioner som gör att vattnet får långa rinnvägar genom dammen ökar möjligheten för en naturlig rening av dagvattnet.

2

Gröna tak

Genom att plantera på ett tak kan en hårdgjord yta göras om till en grön yta. Om det gröna taket behöver gödslas är det viktigt att se till att överskottsvatten inte leds direkt till dagvattennätet.

3

Gröna ytor och träd

Andelen hårdgjord yta på fastigheten kan minskas genom att ha gräsmattor, planteringar, träd mm. Hårdgjorda ytor kan avledas till dessa ytor vilket medför både fördröjning och rening.

4

Växtbäddar

Regnvatten kan ledas till en växtbädd. Växtbädden byggs upp med makadam som då fungerar som en form av stenkista. Någon form av dränering behöver oftast finnas i botten. Den här metoden ger en bra rening av dagvattnet och är därför extra lämplig för trafikerade ytor.

5

Stenkista/ fördröjnings-magasin

Regnvatten från stuprör och hårdgjorda ytor kan anslutas till en stenkista som är nedgrävd på fastigheten. Stenkistan består av makadam med fraktioner på till exempel 16-32 mm Vatten kan fördröjas i hålrummen mellan stenarna, cirka 30-40 % av volymen består av hålrum där vatten kan fördröjas. Vattnet leds ner i stenkistan via en perkolationsbrunn. Beroende på markförhållandena där stenkistan anläggs kan delar av vattnet även infiltreras ner i omkringliggande mark. Det finns även plastkasetter som har samma funktion men är mer yteffektiva.

6

Genomsläpplig beläggning

Ytor som parkeringar, uteplatser mm kan byggas upp med beläggningar som kan dränera regnvatten. Beroende på markens uppbyggnad kan någon form av dränering behövas.